Sәrsenbi, 12 Qarasha 2025
Janalyqtar 235 0 pikir 12 Qarasha, 2025 saghat 16:50

Mәjiliste arhiv isi men kontentke qatysty zang jobasy talqylandy

Býgin Mәjiliste otyrys ótti, onda mәjilis deputaty Ernúr Beysenbayev manyzdy mәlimdeme jasady. Otyrysta «Qazaqstan Respublikasynyng keybir zannamalyq aktilerine arhiv isi jәne qúqyqqa qayshy kontentting taraluyn shekteu mәseleleri boyynsha ózgerister men tolyqtyrular engizu turaly» zang jobasy talqylandy. Zang jobasy jóninde Áleumettik-mәdeny damu komiytetining mýshesi Elnúr Beysenbaev bayandamasyn jasady.

Qúrmetti әriptester!

Býgin biz arhiv isin damytugha qatysty zang jobasyn ekinshi oqylymda talqylap otyrmyz. Osy uaqyt ishinde búl qújat jan-jaqty pysyqtalyp, manyzdy jana normalarmen tolyqtyryldy. Olar negizinen salada jyldar boyy qordalanghan týitkilderdi sheshuge, arhiv isin zamangha say damytugha jәne óskeleng úrpaqty aqparattyq kenistiktegi jaghymsyz kontentterden qorghaugha baghyttalghan.

Sondyqtan da zang jobasynyng mәdeniy-ruhany sala ýshin manyzy erekshe deuge bolady. Óitkeni, arhiv – últtyng jady, memleket tarihynyng qújattyq aighaghy. Múraghattar salasyn údayy jetildirip, damytyp otyrudyn  mәni zor.

Memleket basshysy Últtyq Qúryltayda tarihy jadymyzdy saqtau jәne azamattardyng aqparatqa qoljetimdiligin arttyru maqsatynda zamanauy sifrlyq arhivter qúru jóninde naqty tapsyrma bergen bolatyn.

Osy rette, atalghan zang jobasy arhiv jýiesin nyghaytugha, sifrlyq ýderisterdi retteuge, derbes derekterdi qorghaugha jәne tarihy múrany saqtaugha baghyttalghan.

Zang jobasynyng negizgi novellalaryna mynalar jatady:

Últtyq arhiv qorynyng qúramyn qala qúrylysy, tәjiriybelik-konstruktorlyq, jobalyq-smetalyq qújattamalar, syzbalar jәne olargha qosymsha mәtindik jazbalar esebinen keneytu;

Qújattardy túraqty saqtaugha qabyldau jәne sifrlyq arhivke ótkizu tәrtibin retteu;

Budjet esebinen jasalghan audiovizualdy qújattardyng mindetti danalaryn arhivterge tapsyru;

Eng bastysy, zang jobasyna sifrlyq arhiv turaly jana bap engizildi.

Ózderinizge mәlim, «AMANAT» partiyasynyng saylaualdy baghdarlamasyndaghy basym mindetterding biri – mәdeniyet, arhiv jәne kitaphana qyzmetkerlerining jalaqysyn arttyru.

Osyghan baylanysty, zang jobasynda jergilikti atqarushy organdardyng rólin kýsheytuge baghyttalghan normalar kózdelgen. Endi olar auyldyq jerlerdegi arhiv salasy mamandarynyng lauazymdarynyng tizimin anyqtay alady. Sol boyynsha jalaqygha qosymsha 25 payyz aqy tólenetin bolady.

Sonday-aq, Qazaqstan tarihynda alghash ret memlekettik arhivterge «Últtyq» mәrtebesi beriletin bolady. Búl sheshim Parlament pen Ýkimetting elding tarihy jady men mәdeny múrasyn saqtaudaghy arhiv jýiesining rólin nyghaytugha baghyttalghan birlesken júmysynyng nәtiyjesi boldy.

Endi últtyq arhivterding qyzmetkerlerine enbekaqyny esepteu kezinde 1,75 eselik ýsteme koeffisiyent qoldanylady.

Shamamen kelesi jyly Astana men Almaty qalalaryndaghy eki arhiv atalghan últtyq mәrtebege ie bolady.

Uvajaemye kollegiy!

V svyazy s vozrastayshey ozabochennostiu obshestva voprosamy zashity detey y podrostkov ot negativnogo kontenta v sifrovom prostranstve, v zakonoproekt byly vneseny popravky zapreshayshie propagandu pedofiliiy

y netradisionnoy oriyentasiy v publichnom prostranstve.

My vidiym, chto dety y podrostky ejednevno stalkivaitsya v Internete s informasiey, sposobnoy negativno povliyati na ih predstavleniya o semie, nravstvennosty y budushem.

Zashita soznaniya podrastaishego pokoleniya ot protivopravnogo kontenta – eto vopros ih bezopasnosty y psihicheskogo zdoroviya.

Dannaya tema neodnokratno podnimalasi deputatamy Majilisa Parlamenta. Majilismeny Edil Janbyrshiyn, Rinat Zayyt, Samat Musabaev y Ardak Nazarov publichno ozvuchivaly svoy deputatskie zaprosy po zapretu propagandy LGBT.

Takje, v proshlom godu petisiya «My protiv otkrytoy

y skrytoy propagandy LGBT v RK!» sobrala neobhodimye

50 tysyach podpiysey dlya ofisialinogo rassmotreniya.

Po itogam petisii, Nasionalinyy fond sodeystviya prosvetanii provel shirokoe issledovaniye, kotoroe rezumiruet, chto legitimizasiya y propaganda netradisionnyh otnosheniy sposobny podorvati chuvstva stabilinosty y yasnosty u podrastayshego pokoleniya.

IYmenno poetomu inisiativnaya gruppa iz 18 deputatov predlojila popravki, ogranichivaishie rasprostranenie informasii, propagandiruishey pedofilii

y netradisionnui oriyentasii.

Popravky zatragivait devyati kluchevyh zakonov, vkluchaya zakony o pravah rebenka, reklame, svyazi, kuliture, obrazovanii, kiynematografii, mass-media.

Vvoditsya chyotkoe opredelenie «propagandy netradisionnoy oriyentasii» y ogranichenie na ee razmeshenie v mass-media, na onlayn-platformah

y v telekommunikasionnyh setyah.

Dannye normy yavlyaitsya konsolidirovannym resheniyem Praviytelistva, ekspertnogo y grajdanskogo soobshestva. Kstati, Kazahstan ne yavlyaetsya pervoprohodsem v dannom voprose. Analogichnye normy deystvuyt v ryade stran, takih kak Vengriya, Bolgariya, Litva, Polisha, Kyrgyzstan y Rossiya.

Krome togo, Verhovnyy sud SShA podderjal pozisii Preziydenta Donalida Trampa o zaprete transgenderam ukazyvati v pasporte pol, otlichaishiysya ot biologicheskogo. Eto eshe raz dokazyvaet, chto daje tolerantnaya Amerika ne iydet protiv zakonov matery prirody.

Neobhodimo otmetiti, chto mejdunarodnye standarty po pravam detey soderjat analogichnye trebovaniya. Statiya 17 Konvensiy OON obyazyvaet gosudarstva prinimati mery po zashiyte rebenka ot informasiy y materialov, nanosyashih vred ego blagopoluchii, v tom chisle v onlayn-srede.

Vajno podcherknuti: rechi ne iydet o «zapretah» ily «otmene» ludey, prinadlejashih k soobshestvu LGBT. Nikto ne ogranichivaet ih lichnye prava. Vvodimye normy ustanavlivait ramky publichnogo rasprostraneniya takoy informasii, chto sootvetstvuet obsheprinyatoy mejdunarodnoy praktiyke.

Qúrmetti әriptester!

Jogharyda aitylghanday, zang jobasyndaghy manyzdy normalardyng biri – óskeleng úrpaqty jaghymsyz aqparattardan qorghau, jat aghymdardan saqtau. Óitkeni bala – bizding bolashaghymyz, elimizding erteni.

Sondyqtan olardyng sanasyn ulaytyn, ómirine teris әser etetin ziyandy aqparattardan qorghau – ortaq mindetimiz.

Áriyne, sifrlyq zamanda aqparattargha tolyqtay tosqauyl qoy mýmkin emes. Degenmen, zangha qayshy, adamdyqqa jat kontentti shekteu – oryndy is.

Óitkeni әli búghanasy qatpaghan, aqyl toqtatpaghan jasóspirimderding týrli aqparatty talghausyz qabyldap, solardyng jeteginde ketip qaluy әbden mýmkin. Onday oqighalar az emes.

Sondyqtan úsynylyp otyrghan zang osynyng aldyn aludy, kelensizdikterge jol bermeudi kózdeydi.

Osynyng bәrin eskere otyryp, sizderden zang jobasyn ekinshi oqylymda qabyldaudy jәne Senattyng qarauyna jiberudi súraymyn.

Nazarlarynyzgha raqmet.

Abai.kz

0 pikir