Dýisenbi, 21 Sәuir 2025
Janalyqtar 2644 0 pikir 8 Aqpan, 2011 saghat 04:54

Ómirden ozdy bir búlbúl

1967 jyly KSRO halyq әrtisi atanghan Roza Baghlanova dýnie saldy.
Roza Tәjibayqyzy  Baghlanova 1922 jyldyng 1-qantarynda Qyzylorda oblysynyng Qazaly qalasynda tughan.
1939-1941 jj. Qyzylorda pedagogika inistitutynda oqydy.
1941-1949 jj. Tashkent filarmoniyasyndaghy memlekettik әielder әn-by ansamblinde  jeke dauysta әnshi boldy. Sol ansamblimen ekinshi dýniyejýzilik soghystyng qan maydanynda óner kórsetip, 1945 jyldyng 9 mamyrda Berlindegi jenis konsertine qatysqan.
1947-1949 jj. Qazaq Opera jәne balet teatrynyn, 1949 jyldan qazaqtyng Jambyl atyndaghy memlekettik filarmoniyasynyn, 1960 jyldan Qazaqkonsertting әnshi-soliysi bolyp, últtyq әn ónerin damytugha ólsheusiz ýles qosty, erekshe sazdy mektepting qalyptasuyna yqpal jasady.
Roza Baghlanova estrada artisterining Býkilodaqtyq II konkursynyng diplomanty (1946 j.), Jastar men studentterding Budapeshtte ótken II Halyqaralyq festivalining laureaty (1949 j.).
Roza Tәjibayqyzy Sovet zamanyndaghy sazgerlerinin, búrynghy Sovet Odaghyna qaraghan respublika elderinin, sonday-aq shetel halyqtarynyng (monghol, cheh, shved, vengr, qytay, korey, ýndi, t.b.) әnderin de ýzdik oryndady.
Ánshi Avstriya, Aughanstan, Beligiya, Birma, Vengriya, German Demokratiyalyq Respublikasynda, Qytay Halyq Respublikasynda, Korey Halyq Demokratiyalyq Respublikasynda, Kanadada, Ýndistanda, Chehoslovakiyada jәne t.b. elderde konserttik saparlarda boldy.

1967 jyly KSRO halyq әrtisi atanghan Roza Baghlanova dýnie saldy.
Roza Tәjibayqyzy  Baghlanova 1922 jyldyng 1-qantarynda Qyzylorda oblysynyng Qazaly qalasynda tughan.
1939-1941 jj. Qyzylorda pedagogika inistitutynda oqydy.
1941-1949 jj. Tashkent filarmoniyasyndaghy memlekettik әielder әn-by ansamblinde  jeke dauysta әnshi boldy. Sol ansamblimen ekinshi dýniyejýzilik soghystyng qan maydanynda óner kórsetip, 1945 jyldyng 9 mamyrda Berlindegi jenis konsertine qatysqan.
1947-1949 jj. Qazaq Opera jәne balet teatrynyn, 1949 jyldan qazaqtyng Jambyl atyndaghy memlekettik filarmoniyasynyn, 1960 jyldan Qazaqkonsertting әnshi-soliysi bolyp, últtyq әn ónerin damytugha ólsheusiz ýles qosty, erekshe sazdy mektepting qalyptasuyna yqpal jasady.
Roza Baghlanova estrada artisterining Býkilodaqtyq II konkursynyng diplomanty (1946 j.), Jastar men studentterding Budapeshtte ótken II Halyqaralyq festivalining laureaty (1949 j.).
Roza Tәjibayqyzy Sovet zamanyndaghy sazgerlerinin, búrynghy Sovet Odaghyna qaraghan respublika elderinin, sonday-aq shetel halyqtarynyng (monghol, cheh, shved, vengr, qytay, korey, ýndi, t.b.) әnderin de ýzdik oryndady.
Ánshi Avstriya, Aughanstan, Beligiya, Birma, Vengriya, German Demokratiyalyq Respublikasynda, Qytay Halyq Respublikasynda, Korey Halyq Demokratiyalyq Respublikasynda, Kanadada, Ýndistanda, Chehoslovakiyada jәne t.b. elderde konserttik saparlarda boldy.
Lenin ordenimen, t.b. medalidarmen marapattalghan.
R. Baghlanova qazaq halqynyng dәstýrli mәdeniyetinin, kәsiby ónerining órkendep, әlemdik arnagha shyghuyna ýlken ýles qosty.
Án әlemining búlbúlyna arnap kezinde  sazgerler - Á. Esebaev, B. Bayqadamov, Sh. Qaldayaqov, B. Jamaqaev, N. Tilendiyev kesek tuyndylar jazghan.
1996 jyly Roza apamyzgha Halyq qaharmany ataghy berildi.

"Abay-aqparat"

0 pikir

Ýzdik materialdar

46 - sóz

Qayrauly qara semser

Esbolat Aydabosyn 2075
46 - sóz

Tilendiyev nege Tarazidyng qúlaghyn qyrshyp aldy?

Tóreghaly Tәshenov 4710
Anyq-qanyghy

Europagha Resey aumaghynsyz shyghu joly

Ashat Qasenghaly 4946
46 - sóz

Bizge beymәlim Baraq han

Jambyl Artyqbaev 4155