Júma, 29 Nauryz 2024
Oy týrtki 23119 11 pikir 11 Qarasha, 2019 saghat 10:43

Abay: «Ózine sen, ózindi alyp shyghar, aqylyng men qayratyng eki jaqtap»

Negizinen alghanda, ótken ghasyrda ekonomikanyn– EVOLUSIYaLYQ, MINEZ-QÚLYQTYQ jәne JANA INSTITUSIONALDY EKONOMIKA sekildi baghyttarymen birge, DINNING EKONOMIKALYQ TEORIYaSY damugha jedel bet búrdy.

Dýniyejýzilik Bank jәne onyng tikeley patronajdyghymen qúrylghan Býkilәlemdik Dialog MÁDENIYET pen DINNING (songhysyn mәdeniyetting bir bóligi retinde qarastyrady) ekonomikanyng damu qarqynyn arttyrudaghy rólin zertteuge basa kónil bólip keledi.

DIN MÁSELESI– salt-joralar dengeyinde emes– әsirese, әlem ekonomikasynyng damuyna eleuli yqpal etushi NEGIZGI FAKTORDYNG BIRI retinde MÚQIYaT QARAUDY qajet etedi.

AQYL KENIShI – ATA-BABANNYNG KÓNE ZAMANDARDAN BERGI ÓMIRLIK TÁJIRIYBESI, DANALYQ MÚHITY.

JIGERSIZDIK – HALYQTYNG ERTENINE DEGEN SENIM JOGhALGhAN SÁTTEN BASTALADY.

Adamzattyng tarihyna kóz jýgirtsek, ata dәstýrin saqtaghan halyqtyng RUHANY TÚTASTYGhY berik.

Qay kezde de ÚLTTYQ EREKShELIGI joghary.

Múnday tújyrym qazaq saharasynda ejelden kórinis tapty.

Sәl tariyhqa sheginis jasasaq, ÚLY DALA ÓZINING ÚShAN-TENIZ MÝMKINDIKTERIN JARQYRATYP KÓRSETE ALDY.

Týrik qaghanaty jaryq júldyzdarynyng biri Tonykók: «ÓLIMNEN ÚYaT KÝShTI», – dep tasqa qashap jazdy.

Aristoteli negizin salghan teoriyanyng anyqtamasyna sýiene otyryp, Ál-Faraby ENBEK TÁRBIYESI ILIMIN jasap shyghardy.

Ghúlama babamyz artyna: «ENBEKTING ÓZI ÓNER – ENBEK TÁRBIYESI SOL ÓNERDEN TUYNDAYDY, ÁRBIR ADAMDY ENBEKKE BAULIDY, ENBEK ShEBERLIGINE ÝIRETEDI», – dep ósiyet qaldyrdy.

Shәkәrimge kónil audarsaq:

«TAZA ENBEKPEN TAGhDYRDAN PAYDALANSA,

ADAMDY SONDA ADAM DEGEN MAQÚL».

Áytse de, DIN TURALY ÚGhYM, ókinishke oray, bizding qoghamda tar shenberde, salt-ghúryptyq maghynada qarastyrylady.

Al, dýniyejýzilik tәjiriybe kórsetip otyrghanynday, DINNING EL EKONOMIKASYNA ÁSERI ORASAN.

Europada búl mәselege alghash ghylymy týsinik bergen – Adam Smiyt.

Búdan keyin tarih tereninen bastalghan taqyrypty ghylymy taldau, tiyanaqty pikirmen jalghastyrushy retinde nemisting әigili әleumettanushy ghalymy, ekonomist Maks Veberdi aityp ótken oryndy.

M.Veber óz enbekterinde ZAYYRLY JÁNE RUHANY BIYLIKTI ShARUAShYLYQ JÝRGIZU TÚRGhYSYNAN qarastyrady.

Karl Marks ekeui DIN MEN EKONOMIKANYNG baylanysy turaly zerttedi. M.Veber «Protestanttyq etika jәne kapitalizm ruhy» degen ataqty enbeginde Germaniya ekonomikasynda neghúrym joghary tabysqa qol jetkizgenderding kósh basynda PROTESTANTTAR túrghanyn atap ótedi.

Onyng jazuynsha, protestanttar Kiyeli kitap – Injilding ózinen Enbek Kodeksining negizderin tauyp otyrady:

«Jaqyn adamyndy ókpeletpe jәne qanaumen ainalyspa».

«Jaldanghan adamnyng jalaqysyn janynda atar tangha deyin ústama»,– degen joldardy júmys berushi men qyzmetkerding arasyndaghy kelisim sharttyn, aq qaghazgha qara siyamen jazghanday, Núsqaulyghy dep qabyldaydy.

Mәsele mәnisi: protestantizmning ózine deyingi aghymdardan aiyrmasy – әsire dinshildikten arylyp, adamnyng damuyna erkindik әperdi.

Búl aghymnyng negizgi baghyty: JEKE ADAMDY – TÚLGhA dep qarastyryp, әr adamnyng ishki mýmkindikterin jan-jaqty ashyp kórsetuge jaghday tudyru.

Keshegi ekinshi dýniyejýzilik soghysta jenilis tapqan Germaniya, Japoniya sekildi memleketter tarih ýshin qysqa merzim – qyryq jylgha jeter-jetpes uaqyttyng ishinde IRGESI BERIK ÚLT RETINDE damyghan memleketterding kóshin bastaugha qol jetkizuining syry nede?

Múnday FENOMENNING qúpiyasy qanday?

Jalpy nemis halqy yjdahattylyghymen, úqyptylyghymen jәne temirdey tәrtipke baghynuymen erekshelenedi.

Nemisting úly oishyly Fridrih Nisshenin: «MENI QÚRTA ALMAGhAN NÁRSENING BÁRI – MENI ODAN ÁRI MYQTY ETEDI», – degen әigili sózi nemis halqynyng jankeshti tózimdiligine anyqtauysh bola alatyn sekildi.

IY.V.GETE, F.ShILLER, G.GEYNE syqyldy úly ghúlamalar nemis últynyng ruhany damuynyng jәne jas úrpaqtyng sana sezimin qalyptastyrudyng negizine ainaldy. Kompozitorlar IY.S.BAH, R.VAGNER, L.V.BETHOVEN últtyq simvolgha ainaldy.

Nemis pen japon halyqtarynyng ruhany ústanymynda QAYYR SÚRAU, QARYZ ALU – eng ýlken kýnә.

HALYQTYQ DÁSTÝRINEN tamyr ýzbegendigining arqasynda nemis halqy «Berlin qabyrghasyn» qúlatyp, birligi myqty QUATTY MEMLEKETKE ainaldy.

JIGERI MYQTY japondyqtardyng tegeurindi teketiresin eki birdey atom bombasyn jaru arqyly әreng toqtatqany tarihtan belgili. Ashy tәjiriybening kermek dәmin tatqan QAYSAR HALYQ «Fukusima» atom stansasyndaghy jarylys kezinde jasymady. Tipti apatqa baylanysty úsynghan әlemdik qauymdastyqtyng kómeginen bas tartty.

Álemning týkpir-týkpirinde túryp jatqan japondyqtardyng tughan Otanyna kelip, bauyrlaryn moralidyq túrghydan qoldau jóninde qyzu bastama kótergenin – BIYIK RUHYMEN týsindiruge bolady.

Búl jerde oigha birden SAMURAY KODEKSI oralary haq.

Oghan kóz jýgirtip kórelik:

«Samuray «tamyrly dingek», «japyraqty bútaq» degen úghymdardy este ústauy qajet.

Olay bolatyn sebebi, oghan ómir syilaushy – ata-anasy, tughan jer men Otany. Búl solardyng qanynan jaralghan, nәr alghan.

Endeshe, olargha layyqty qúrmet kórsete almasa, qandayma aqyldy, tilge sheshen jәne kórikti bolsa da, múnyng bәri eshnәrsege tatymaydy.

«Ózine adal qúrmet kórsete alatyn naghyz dos izdesen, tuysqandyq, syilastyq sezimi bar jandardyng arasynan tabasyn».

Óitkeni, ata-ana, tughan jer, Otan aldyndaghy perzenttik paryzyn ótey almaghan adam eshqanday borysh-mindet arqalay almaydy».

Ekonomist Iosihara Kunio bylay týsindiredi: «Japon elining joghary jetistikterge qol jetkizu syry: OSY MÝMKINDIKKE JOL AShYP BERGEN MÁDENIYETINE QATYSTY. Japondyqtar jas úrpaqtyng nazaryn ENBEKSÝIGIShTIK MÁSELESINE kóbirek audaryp, erinbey enbek etuge, bolashaghyn qamtamasyz jasaugha jәne újymdyq birlestikke tәrbiyeleydi».

Endi PROTESTANTIZMDI  ústanghan elderding әlemdik arenada qol jetkizgen jetistikterine qysqasha kóz jýgirtip ótelik.

Germaniya ekonomikasy – býginde dýnie jýzi boyynsha (satyp alu qabiletining tepe-tendik esebin qosa alghanda) besinshi orynda jәne Europa ekonomikasynyng eng alyby bolyp sanalady.

Protestantizm keninen taralghan Ontýstik Koreyanyng IJÓ 1980 jyldan beri qaray 2013 jylgha deyin 18,8 esege deyin ósip, 1,7 trillion dollargha jetti.

Protestant dinin әleumettik jәne ekonomikalyq lift retinde paydalanu tәjiriybesi Singapur, Vietnam, Tayland jәne Gonkong elderining mysalynda anyq bayqalady.

Eger din basymdyqqa ie elderding damu jaghdayyn IJÓ jan basyna shaqqandaghy kórsetkishine nazar audarsaq, myna tablisa kóptegen mәn-jaydy týsindirip bere alady (Derekkóz: «Din men ateizmning Jahandyq indeksi», WIN-Gallup International boyynsha):

Konfessiya

(Din)

Jan basyna shaqqandaghy IJÓ, ortasha eseppen, dollar Álemdik orta esep boyynsha túrghyndardyng jan basyna shaqqandaghy IJÓ Týsinikteme
Hristiandar, jalpylay alghanda 18 500 1,76 Hristiandar dýnie jýzining basqa elderine qaraghanda 1,8 ese bay túrady
Protestanttar 21 200 2,02 Protestanttar dýnie jýzining basqa elderine qaraghanda 2 ese bay túrady
Katolikter 19 300 1,84 Katolikter dýnie jýzining basqa elderine qaraghanda 1,8 ese bay túrady
Pravoslavtyqtar 8 400 0,8 Pravoslavtyqtar dýnie jýzining basqa elderine qaraghanda 1,25 ese kedey túrady
Iudaizm 37 000 3,52 Iudaizm negizinen Izrailding ústanatyn dini bolyp tabylady, osy eldi dýnie jýzining basqa elderine qaraghanda 3,5 ese bay jaghdaygha jetkizdi
Buddizm 15 600 1,49 Budda dinin tútynatyn elder dýnie jýzining basqa elderine qaraghanda 1,1 ese bay túrady
Músylmandar 9 200 0,88 Músylmandar dýnie jýzining basqa elderine qaraghanda 1,1 ese kedey túrady
Induizm 3 800 0,36 Induistyq elder dýnie jýzining basqa elderine qaraghanda 2,8 ese kedey túrady
Álem boyynsha ortasha manyzy 10 500 1 Halyqaralyq Bank Qorynyng mәlimeti boyynsha

AQSh Preziydentterining diny qúramyna nazar audarayyq:

(Derekkóz: E.A.Ivanyan, «AQSh tarihy: JOO arnalghan oqulyq», Mәskeu qalasy, 2006 jyl, 2-shi basylymy.)

№/№ Basqarghan jyldary Preziydentter turaly mәlimet Partiyalylyghy Dini
1. 1789-1797 Djordj Vashington

(1732-1799), AQSh1-shi Preziydenti

Partiyada joq Protestant
2. 1797-1801 Djon Adams (1735-1826), AQSh 2-shi Preziydenti Federalist Protestant
3. 1801-1809 Tomas Djefferson (1743-1826), 3 AQSh 3-shi Preziydenti Demokrat-respublikashy Protestant
4. 1809-1817 Djeyms Medison (1751-1836), AQSh 4-shi Preziydenti Demokrat-respublikashy Protestant
5. 1817-1825 Djeyms Monro (1758-1831), AQSh 5-shi Preziydenti Demokrat-respublikashy Protestant
6. 1825-1829 Djon Kvinsy Adams (1767-1848), AQSh 6-shy Preziydenti Demokrat-respublikashy Protestant
7. 1829-1837 Endru Djekson (1767-1845), AQSh 7-shi Preziydenti Demokrat Protestant
8. 1837-1841 Martin Van Buren (1782-1862), AQSh 8-shi Preziydenti Demokrat Protestant
9. 1841 mart-apreli Uiliyam Genry Garrison (1773-1841), AQSh 9-shy Preziydenti Viyg Protestant
10. 1841-1845 Djon Tayler (1790-1862), AQSh 10-shy Preziydenti Vig (partiyada joq) Protestant
11. 1845-1849 Djeyms Noks Polk (1795-1849), AQSh 11-shi Preziydenti Demokrat Protestant
12. 1849-1850 Zakary Teylor (1784-1850), AQSh 12-shi Preziydenti Viyg Protestant
13. 1850-1853 MillardFillmor (1800-1874), AQSh 13-shi Preziydenti Viyg Protestant
14. 1853-1857 Franklin Pirs (1804-1869), AQSh 14-shi Preziydenti Demokrat Protestant
15. 1857-1861 Djeyms Biukenen (1791-1868), AQSh 15-shi Preziydenti Demokrat Protestant
16. 1861-1865  Avraam Linkolin (1809-1865), AQSh 16-shi Preziydenti preziydent SShA Respublikashy Protestant
17. 1865-1869 Endru Djonson (1808-1875), AQSh 17-shi Preziydenti Demokrat Protestant
18. 1869-1877  Uliss Simpson Grant (1822-1885), AQSh 18-shi Preziydenti Respublikashy Protestant
19.   1877-1881 RazerfordByorchardHeys (1822-1881), AQSh 19-shy Preziydenti Respublikashy Protestant
20. 1881 mart – 1881 sentyabri Djeyms Abram Garfild (1831-1881), AQSh 20-shy Preziydenti Respublikashy Protestant
21.   1881-1885 Chester Alan Artur (1829-1886), AQSh 21-shi Preziydenti Respublikashy Protestant
22. 1885-1889  Grover Klivlend (1837-1907), AQSh 22-shi Preziydenti Demokrat Protestant
23. 1889-1893 Bendjamin Garrison (1833-1901), AQSh 23-shi Preziydenti Respublikashy Protestant
24. 1893-1897 Grover Klivlend (1837-1907), AQSh 24-shi Preziydenti Demokrat Protestant
25. 1897-1901  Uiliyam Makkinly (1843-1901), AQSh 25-shi Preziydenti Respublikashy Protestant
26. 1901-1909 Teodor Ruzvelit (1858-1919), AQSh 26-shy Preziydenti Respublikashy Protestant
27. 1909-1913 Uiliyam Houard Taft (1857-1930), AQSh 27-shi Preziydenti Respublikashy Protestant
28. 1913-1921 Vudro Vilison (1856-1924), AQSh 28-shi Preziydenti Demokrat Protestant
29. 1921-1923 Uorren GamaliyeliGarding (1865-1923), AQSh 29-shy Preziydenti Respublikashy Protestant
30. 1923-1929 KelvinKulidj (1872-1933), AQSh 30-shy Preziydenti Respublikashy Protestant
31. 1929-1933  Gerbert Klark Guver (1874-1964), AQSh 31-shi Preziydenti Respublikashy Protestant
32. 1933-1945 Franklin Delano Ruzvelit (1882-1945), AQSh 32-shi Preziydenti Demokrat Protestant
33. 1945-1953 Garry Trumen (1884-1972), AQSh 33-shi Preziydenti Demokrat Protestant
34.  1953-1961 Duayt Devid Eyzenhauer (1890-1969), AQSh 34-shi Preziydenti Respublikashy Protestant
35. 1961-1963  Djon Fisdjeralid Kennedy (1917-1963), AQSh 36-shy Preziydenti Demokrat Katoliyk
36. 1963-1969 LindonBeyns Djonson (1908-1973), AQSh 36-shy Preziydenti  Demokrat Protestant
37. 1969-1974 Richard Milhaus Nikson (1913-1996), AQSh 37-shi Preziydenti Respublikashy Protestant
38. 1974-1977 Djerald Rudolif Ford (1913 j.t), AQSh 38-shi Preziydenti Respublikashy Protestant
39. 1977-1981  Djeyms (Djimmi) Erl Karter (1924 j.t), AQSh 39-shy Preziydenti Demokrat Protestant
40. 1981-1989  Ronalid Uilson Reygan (1911 j.t), AQSh 40-shy Preziydenti Respublikashy Protestant
41. 1989-1993 Djordj Gerbert Uoker Bush (1924 j.t), AQSh 41-shi Preziydenti Respublikashy Protestant
42. 1993-2001  Uiliyam (Bill) Djefferson Klinton (1946 j.t), AQSh 42-shi Preziydenti Demokrat Protestant
43. 2001-2009 Djordj Uoker Bush (1946 j.t), AQSh 43-shi Preziydenti Respublikashy Protestant
44. 2009-2017 Barak Husseyn kishi Obama (1961 j.t), AQSh 44-shi Preziydenti Demokrat Protestant
45 2017-kýni býginge deyin  Donalid Djon Tramp (1946 j.t), AQSh 45-shi Preziydenti Respublikashy Protestant

Dýnie jýzi boyynsha Nobeli syilyghyna ie bolghandardyng 40% AQSh azamattary. Diny senimi jaghynan kelsek, 64%-y taza protestanttardan túrady, iudeyler – 20%, katolikter – 11%,  músylmandar – 1%.

Múnyng syrtynda agnostikter men ateister, ýndi, budda din ókilderi men taghy da basqalary bar.

Jer shary halyqtarynyng 0,2% qúraytyn (14 mln.) evreylerding ózin bólek qarastyratyn bolsaq, әrbir besinshi Nobeli syilyghynyng laureaty (20%) – osy últtyng ókili.

Álem boyynsha, ortasha eseppen alghanda, búl 100 esege kóp.

Qytay – dәstýrli diny ilimderdi janghyrtylghan jana iydeologiyalyq jýieni qalyptastyrudyng qúramdas bóligi retinde tiyimdi paydalanyp kele jatqan elderding biri.

Múnda negizgi din BUDDIZM bolyp sanalghanymen, DAOSIZM men KONFUSIY ilimderining orny erekshe.

Ásirese, Konfusiy ilimi qytaylyqtardyng kýndelikti túrmysynda airyqsha ról atqarady. Óitkeni, múndaghyfilosofiyalyq tújyrymdaradamdardyng óz mindetteri men qúqyqtaryn oy eleginen ótkizuge jol ashady.

Konfusiy men onyng shәkirtteri turaly mynaday әpsana bar.

Bir kýni dana ústazdan ainalasyna tanyrqay qarap jýretin shәkirti súrapty: «AYNALA QORShAGhAN ORTAMEN KEREGhAR QAYShYLYQTA BOLMAY, BARShASYMEN TATU-TÁTTI ÓMIR SÝRUDING JOLY BAR MA?» – dep.

Oyshyl ghúlama mýdirmesten jauap beredi: «Áriyne, múnday úghym bar. BÚL – JÚMSAQTYQ, MEYIRIMDILIK.

Qansha BIYIKKE kóterilseng de, TÓMENDE qalghandargha qúrmetinnen janylma. Eger alda-jalda TÓMEN qúldyrap ketsen, TÓBENNEN tónip, mazaqtap jatqandargha keshirim tanyt.

Esinde tút, әrkim de izgilik pen jeksúryndyqty birdey arqalap jýredi. Sondyqtan, ainalandaghy adamdardan kóniling qalmas ýshin, olardyng PENDELIK ÁLSIZDIKTERINE kendik kórsete bil».

Búl IZGILIKKE TOLY ILIMDI qytay halqy boytúmarday qasterleydi.

Jogharyda aitqanymyzday, ÁLEMDEGI DÁSTÝRLI DINDERDI EKONOMIKALYQ-ÁLEUMETTIK jaghynan ghana qarastyrdyq.

ÁR ÚLT PEN MEMLEKETTING ÓZ TARIHY TAMYRY, ShARUAShYLYQ JÝRGIZU JÁNE MÁDENY DÁSTÝRI BAR.

Alash qozghalysynyng kósemi Álihan Bókeyhanov: «ÚLTQA QYZMET JASAU – BILIMNEN EMES, MINEZDEN», –dep atap kórsetti.

Keshegi stalindik zúlmat kezining ózinde últ ziyalylary әlemning damyghan elderimen terezesi teng TÁUELSIZ QAZAQ MEMLEKETIN qúrugha bolaryna kәmil sendi.

Sonyng ishinde Aziya memleketteri ishinde Japoniyagha kóp qyzyqty.

Halel Dosmúqamedovting mynaday sózi bar: «SENEN BASQA ONDAGhAN, TIPTI JÝZDEGEN QAZAQTYNG BALASY JOGhARY BILIM ALYP JATQANYN OILASAN, BÚL HALYQ TA ENBEKKE, DAMUGhA QABILETTI EKENIN, BÁLKIM, BOLAShAQTA ÁLEMDEGI ÓZINING ORNYN OIYP TÚRYP ALATYN EKINShI JAPONIYa BOLA ALADY DEGENGE KÓZ JETKIZESIN».

Birazynyng «japon tynshysy» dep aiyptaluynyng negizi osy.

Kóne dәuirlerden bergi DÁSTÝR SABAQTASTYGhY ýzilgen joq.

DILIMIZ BEN DINIMIZDEN alastatugha jasalghan, eki ghasyrgha úlasqan sayasattyng qandy shengelinen HALQYMYZDYNG SAN GhASYRLAR BOYY QALYPTASQAN SALT-DÁSTÝRI, ÁDET-GhÚRPY, AUYZ ÁDEBIYETI, TÓL ÓNERI aman alyp shyqty.

Ótken ghasyrdyng orta sheninde beleng alghan TÚTYNUShYLYQ IYDEOLOGIYaSY әlemdi BÝLDIRUShI FAKTOR bolghany býginde býkil adamzat әlemine ayan.

JAPPAY ÁLEUMETTIK MASYLDYQ  TUDYRGhAN, Qazaqstan túrghay, damyghan elderding ózinde jýzege asyru mýmkin emes JALGhAN IYDEYaNY – JAHANDYQ DAGhDARYSTYNG BASTY SEBEPTERININ biri retinde qarastyru qajet.

Qoghamda múnday pikir bar.

Úly Abay әigili «Otyz segizinshi qara sózinde»: «ÁUELI ADAMNYNG ADAMDYGhY – AQYL, GhYLYM DEGEN NÁRSELERMEN», – dep jol kórsetedi.

San ghasyrlar boyy halqymyzdyng algha úmtyluyna qyzmet jasaghan úly túlghalardan miras bolyp kele jatqan ÚLTTYQ QÚNDYLYQTARYMYZ, TARIH TAGhYLYMY jeterlik.

Halqymyzdyng mәdeny múrasyn shashau shygharmay jadymyzda ústap, SAQ, KÓK TÝRIKTER DÁUIRINEN kele jatqan ÓMIRLIK QAGhIDATTARDY, úly oishyldar ÁL-FARABI, JÝSIP BALASAGhÚNI, ataqty biylerimizTÓLE, QAZYBEK, ÁYTEKE babalarymyzdan miras bolghan DANALYQTY berik saqtau, sayyp kelgende, kemenger Abaydyng TOLYQ ADAM ILIMIMEN jalghasyp jatyr.

Osynyng bәri ÚRPAQ TÁRBIYESINDE –BERIK ÚSTANYM boluy kerek.

Adamzattyng izdenisi men órkendeui jolynda Abaydan artyq aitqan kim bar:

«ÓZINE SEN, ÓZINDI ALYP ShYGhAR,

AQYLYNG MEN QAYRATYNG EKI JAQTAP».

Arystanbek Múhamediyúly

Abai.kz

11 pikir

Ýzdik materialdar

Alghys aitu kýni

Alghys aitu kýni jәne onyng shyghu tarihy

Jomartbek Núrman 1576
Alashorda

Qojanov mejeleu nauqanynda (Jalghasy)

Beybit Qoyshybaev 2272
Ghibyrat

Qaysar ruhty ghaziz jan

Múhtar Qúl-Múhammed 3589