Júma, 29 Nauryz 2024
46 - sóz 7249 9 pikir 19 Qazan, 2021 saghat 16:42

Resey baspasózi qazaqty, qazaqtyng tilin tópep jatyr

Resey baspasózi qazaqty, qazaqtyng tilin tópep jatyr. Tipti últshyldardyng da tizimin jasapty. Onyng ishinde ministr Aymaghambetovten bastap, Qazybek Isa, Berik Ábdighaliyúly jәne basqa da azamattar bar.
Maqalanyng birsypyrasyn qarap shyqtym. Bir aptadan beri ondaghan maqala jaryq kórgen. Az emes. Reseyding keybir sayttary Qazaqstannyng qay aimaghynyng qansha payyzy oryssha sóileydi, oghan deyin kórsetken. Shyndyqqa say emes, biz bilmeytin nanymsyz derekti olar qaydan alghan?

Endi songhy on kýnde Resey baspasózinde jariyalanghan maqalalardyng birsypyrasyn tizeyin:
1.«Ne zabyvayte, kto vy tut» V Kazahstane obiyavily voynu russkomu yazyku. Pochemu ego schitait ugrozoy dlya strany?
2.Yazykovye patruly v Kazahstane napominait «movnie patruli» na Ukraiyne
3.Tretiy poshyol: SShA zadeystvovaly Kazahstan v proekte «antiy-Rossiya»
4.Kazahstanskiy politolog: nelizya vnedryati kazahskiy yazyk, zapreshaya russkiy
5.Nemaya stepi: chto jdet Kazahstan bez russkogo yazyka. Parlament strany poshel po povodu u radikalinyh nasionalistov.
6.Parlament Kazahstana reshil perevesty vse vyveski, menu y ukazately toliko na kazahskiy yazyk.

...Búlar nege qoymaydy?! Tipti oppozisiyadaghy jurnalist Gýljan Erghaliyevanyng ózi shydamay ketse kerek, «Rossiyskie SMY prosto zakidaly statiyamy pro «patruli Ahmetova»... Skoliko mojno? Luchshe prishliyte k nam gastroly Bolishoy teatr –bolishe polizy budet» dep jazypty.
Qazaqstandyq «Evraziya» telearnasynyng jurnaliysi Oleg Jurkevich Reseyding BAQ ókiline bergen súhbatynda «elimizdegi memlekettik tilge qatysty bolyp otyrghan jaghdaydan shoshynudyng qajeti joq» dese, belgili zanger Jangeldi Sýleymenov Mәjiliste maqúldanghan «auyl atauynan bastap, as mәzirine deyin qazaq tilinde boluy kerektigi» turaly zang jobasyna qarsy. Orys Jurkevich qazaqtyng sayasatyn jaqtaydy, qazaq Jangeldi maqtamaydy. Qisynsyz.
«Qazaqtyng tili – qazaqtyng jany! - dedi memleket basshysy Qasym-Jomart Toqaev.
Alash kósemi Álihan «ghúmyr bәigesinde bizding qazaq tili de óz bәigesin alar», – dep edi.
... Qaytemiz? Qaytpek kerek endi? Dúrysy, qazaqsha oqysyn, balalarymyzdy bәrimiz qazaq mektebine bereyik.
...Bizge últtyq birlik kerek, osy baghytta yntymaq, tirlik kerek.
Endeshe ana tilinde sóileyik!

Berik Beysenúly

Abai.kz

9 pikir

Ýzdik materialdar

Alghys aitu kýni

Alghys aitu kýni jәne onyng shyghu tarihy

Jomartbek Núrman 1583
Alashorda

Qojanov mejeleu nauqanynda (Jalghasy)

Beybit Qoyshybaev 2283
Ghibyrat

Qaysar ruhty ghaziz jan

Múhtar Qúl-Múhammed 3619